lördag 18 juli 2015

Framtidens biostatistik - Sammanfattning av FMS vårmöte 2015

Marcus Thuresson, ordförande FMS
FMS vårmöte med efterföljande årsmöte hölls den 17 mars på Karolinska Institutet där temat för dagen var Framtidens biostatistik”.
Interpunktionen efter titeln Framtidens biostatistik var utelämnad men givet intrycken från dagen kan man mycket väl tänka sig att avsluta temat med såväl ett utropstecken som ett frågetecken.
Till en början gavs ett flertal exempel som fokuserade på just framtidens biostatistik. Vi bjöds på exempel avseende biostatistikens historiska, nutida och naturligtvis framtida betydelse inom såväl traditionella som framtida områden såsom läkemedelsutveckling (Carl-Fredrik Burman från AstraZeneca/Chalmers och Anna Törner från Scandinavian Development Services), big data (Yudi Pawitan från Karolinska Institutet), bioinformatik (Ingrid Lönnstedt från Statisticon) och spatial statistik (Aila Särkkä från Chalmers). Utan att gå in på detaljer så kan presentationerna ändå generellt sett sammanfattas som väldigt inspirerande och intressanta.  
Sista punkten på agendan under vårmötet var en paneldiskussion där några av Sveriges mest meriterade biostatistiker deltog i panelen. Moderator för diskussionen var Paul Dickman från KI och deltagare i panelen var Tom Britton från Stockholms universitet, Johan Bring från Statisticon, Mattias Rantalainen från KI, Aila Särkkä samt Carl-Fredrik Burman. Om temat för den tidigare delen av dagen kunde avslutas med ett utropstecken så hade definitivt temat för denna diskussion ett stort frågetecken efter sig. I diskussionerna om dagens och framtidens biostatistik kom det fram ett antal farhågor inom flera olika områden.
Utbildning
Allt för få biostatistiker utbildas och de statistiker som kommer direkt från utbildningarna saknar vitala kompetenser såsom problemlösning och programmering. Det skulle behövas specificerade biostatistikavdelningar eller biostatistikcentrum där kompetensen kan samlas. Om man skall undervisa i ämnen relaterade till läkemedelsutveckling skulle det behövas att statistiker med mycket erfarenhet inom området kommer in i utbildningarna och delar med sig av sin kunskap.
Läkemedelsindustrin
Läkemedelsindustrin har förändrats avsevärt de senaste decennierna och idag kan man se en tydlig trend att allt färre arbetstillfällen finns för biostatistiker inom detta område i Sverige. En tydlig trend är också att antalet patienter som ingår i läkemedelsprövningar har sjunkit drastiskt de senaste tio åren. Vissa farhågor framfördes att en allt större del av den statistiska programmeringen hos framför allt AstraZeneca numera sköts från Indien. Detta bemöttes dock med att det framför allt är mindre kvalificerade uppgifter som flyttats medan mer kvalificerade uppgifter ännu finns kvar. Problemet med var nyutexaminerade statistiker skall få erfarenhet inom området kvarstår dock.
Arbetsplatser
Om man strävar efter att utbilda fler biostatistiker måste man kunna garantera jobb. Idag är det mer lockande att söka sig till t.ex. försäkringsstatistiken, där det är lätt att få jobb för en nyutexaminerad statistiker. Biostatistiker är idag inte en naturlig del av en forskargrupp (till skillnad mot många andra länder) utan tas in vid akuta behov. Om detta synsätt förändrades skulle det finnas en stor marknad som behövde fyllas.
Big data
Det som ganska löst kallas ”big data” är ett område där biostatistiker skulle kunna göra mycket nytta, men där vi nu hamnar i skuggan av datavetare och personer med andra kompetenser.
Epidemiologi
I jämförelse med till exempel Storbritannien ligger Sverige långt efter med avseende på statistisk kunskap inom det epidemiologiska området.
Som slutsats kan man definitivt konkludera att biostatistik som ämne och yrke i Sverige står inför stora utmaningar, men att det också finns många ljuspunkter. Alltså endera ett utropstecken eller ett frågetecken, eller kanske båda.


Marcus Thuresson