söndag 20 september 2015

Statistiker – ett framtidsyrke?


Från Göran Lande, Industriell statistik
Hur ser arbetsmarknaden ut för statistiker i dagens Sverige? Detta var en de frågor som ställdes vid telefonintervjuer med våra medlemmar i föreningen för Industriell statistik. Men det visade sig vara svårt att få fram entydiga svar.

Informationen om arbetsmarknaden i SCB-prognoserna är otydlig eftersom statistiker, matematiker och datavetare sammanfogas till en grupp (se referenser, Ref. 1, nedan).
Enligt standarden för svensk yrkesklassificering (SSYK), är statistikers yrke beskrivet i kod nr 2122 (Ref. 2). Statistiker ingår i yrkesgruppen 211 och huvudgrupp 21, för yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom naturvetenskap och teknik. Naturligtvis finns det personer som arbetar med statistik bland till exempel civilingenjörer, forskare, läkare och geologer, och som inte syns i statistiken för kod 2122, men det hindrar inte att använda gruppen som indikator.

Som exempel kan vi titta på antalet anställda matematiker och statistiker (förvärvsarbetande) inom aktiebolag (ej offentligt ägda) i jämförelse med statlig förvaltning, under åren 2001 – 2013 (Ref. 3). Utvecklingen inom segmentet visar på svaga trender inom dessa sektorer som dominerar marknaden (se Figur 1).



Fig. 1. Antalet matematiker/statistiker, inom aktiebolag (ej offentligt ägda, (vit), respektive inom statlig förvaltning (streckad). 2001 – 2012.

Figuren bygger på data från SCB (Ref. 3). Som synes har antalet anställda matematiker och statistiker inte har ökat nämnvärt under åren 2007 – 2011.

Antalet anställda matematiker och statistiker, har minskat inom industrin, vilket framgår av Figur 2 (Ref. 4).



Fig. 2. Ökning, respektive minskning av antal anställda matematiker/statistiker, efter näringsgren, mellan åren 2008 – 2013.

Antalet anställda inom Tillverkning och utvinning har minskat sedan år 2000 i ungefär samma storleksordning som inom Offentlig förvaltning och försvar. Näringsgrenarna för handel, vård och socialtjänster visar liknande nedgång.

DN Ekonomi rapporterade i början på året att 163  000 jobb har försvunnit inom industrin sedan 2000. Senaste konjunkturrapporten från Svenskt Näringslivs redovisar en långsammare återhämtning i den globala ekonomin än väntat. (Ref. 5). Det påverkar svensk export och återhämtningen i Sverige går trögt.

Krympande industrisektorer kan signalera om färre arbetstillfällen för de som siktar på ett jobb just inom industrin. Här finns även risk att det kan påverka arbetstillfällena för statistiker och matematiker inom industrin. Därför skulle en breddning av statistikers kompetens med t.ex. kvalitetsteknik behövas för att öka anställbarheten inom industrin som behöver effektivisering och förbättring.

Förbättring av industrins produktivitet kräver förmåga att på alla nivåer i en organisation effektivisera processerna. Det är en del av kvalitetstekniken, som handlar om att utveckla verksamheten, öka kvaliteten och genomföra förändringar som effektiviserar och skapar bättre system och processer inom industrin. Detta arbete kräver kompetens i kvalitetsteknik med statistik för att skapa framgång med metoder som Sex sigma och Lean. Kvalitetsteknik med statistik bör därför bredda de andra kompetensområden och ingå som ett ämne i utbildningen av civilingenjörer, statistiker, matematiker, m.fl.

Trots signaler om krympande industrisektorer, är det intressant är att notera de positiva prognoserna för framtiden från t.ex. SCB, SACO och universitet (Ref. 1, 5, 6, 7, 8).

Enligt SCBs vägledning för studie- och yrkesvägledare (Ref. 6) blir statistikkompetens allt mer eftertraktad. Flera prognoser visar att behovet av statistikkompetens kommer att öka, samtidigt som det kommer att bli brist på statistiker i framtiden. Statistikkompetens efterfrågas inom t.ex. läkemedelsindustrin, finansvärlden, spelbolag, skolvärlden, bilindustrin och myndigheter. Samtidigt konstaterar man att det är alltför få studenter som läser statistik på både grund- och kvalificerad nivå.

Flera universitet vill attrahera studenter med en vision av en positiv framtidsutveckling för statistiker. SACO, (Ref. 7), presenterar prognoser om hur arbetsmarknaden kommer att se ut 2017 och man konstaterar att läget ser synnerligen gott ut för både matematiker och statistiker. I rapporten konstateras bland annat att ”arbetsmarknaden kännetecknas av liten konkurrens om jobben och bedöms göra det även på fem års sikt." Särskilt goda framtidsutsikter har matematiker inriktade mot statistik, bank och försäkringsbranschen samt IT. Enligt matematiska institutioner är det ”tydligen en god investering för framtiden att utbilda sig till matematiker eller matematisk statistiker, i alla fall i fråga om anställningsmöjligheter”.

Företagen som söker statistiker formulerar kvalifikationskraven olika, men man brukar efterlysa sökande med högskoleexamen, inriktning mot statistik, med ”minst 60 ECTS-poäng (40 p) i statistik och minst 90 ECTS-poäng (60 p) i statistik/matematik om man vill ägna sig åt statistiskt metodarbete”. Meriterande är kunskap i kända statistikprogram som t.ex. SAS, STATA, Statistica, SPSS, Minitab och R. Särskilt efterfrågad är kompetens i statistisk processimulering och optimering för att utveckla, effektivisera och förbättra processerna.

I industrins platsannonser, där statistiker efterlyses, frågas ofta efter individer med kunskaper i t.ex. kvalitetsteknik, sex sigma och Lean, med god kommunikationsförmåga. De individer man söker ska också vara goda pedagoger och ha lätt att samarbeta med andra yrkesutövare och andra discipliner.

På civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi, vid Umeå universitet, finns profilen Industriell statistik med utbildning i kvalitetsteknik i samspel med statistik. Det lämpar sig bra för t.ex. problemlösning och verksamhetsförbättringar inom industrin. Individer, utexaminerade med den profilen, kan bli eftertraktade på hela arbetsmarknaden.

Utbildningen i Umeå är ett bra exempel på hur kompetensprofilen för en statistiker kan breddas i utbildningen för att öka anställbarheten inom industrin. Kvalitetsteknik med statistik i samspel är de kompetenser som industrin behöver för att genomföra behövliga verksamhetsförbättringar och framtida struktureffektiviseringar.

Svensk industri kan öka produktiviteten om den vågar och ser lönsamheten i ”ett nytt sätt att tänka för att lösa gamla problem, som har skapats med det gamla sätet att tänka”. Statistiker med kvalitetsteknisk kompetens bör vara rätt rustade för att tackla industrins problem på ett nytt, annorlunda, bättre och effektivare sätt.

Referenser

  1. SCB, Trender och Prognoser 2011, korrigerad 2012, befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2030, sid 176.
  2. SCB, SSYK 2012, Standard för svensk yrkesklassifiering. Statistiska centralbyrån, 2012, avdelningen för ekonomisk statistik. Sid 50-51.
  3. SCB, Statistikdatabasen, Arbetsmarknad, Yrkesregistret med yrkesstatistik, Anställda 16-64 år i riket (SSYK3), Anställda 16-64 år i riket efter yrke (3-siffrig SSYK 96), arbetsställets sektortillhörighet, ålder och kön. År 2001 – 2013.
  4. SCB, Anställda 16-64 år i riket efter yrke (3-siffrig SSYK 96), näringsgren SNI2007 (grov nivå), ålder och kön. År 2008 – 2013.
  5. Svenskt Näringsliv, Svenskt Näringslivs konjunkturrapport: Det ekonomiska läget november 2014.
  6. SCB, Trender och prognoser om utbildning och arbetsmarknad. Utvalda tabeller och diagram. Arbetsmarknadsutsikterna fram till 2035 för samtliga utbildningsgrupper. 2014.
  7. SACO, Pär Karlsson, Framtidsutsikter, Arbetsmarknaden för akademiker år 2019.  ISBN: 978-91-87146-97-8, 2014.
  8. Naturvetarna, Naturvetares arbetsmarknad & trender. Nya möjligheter i en föränderlig omvärld. AM-rapport 2014.