För ett par år sedan publicerade vi ett inlägg där vi introducerade SEKOM-metoden (SocioEkonomisk analys av KOMmuner). Baserat på tio variabler klassificerar och grupperar vi kommunerna med avseende på befolkningens demografiska struktur, inkomstnivå, utbildningsnivå, arbetslöshet och ohälsa. Ett resultat av analysmetoden är en visualisering av Sveriges socioekonomiska landskap som samlar kommuner med likartade socioekonomiska egenskaper, oavsett geografisk hemvist.
Efter hand som vi har tillämpat metoden i olika uppdrag – inte minst på delområden inom en kommun – insåg vi att metodens kanske främsta förtjänst är att den väcker nyfikenhet och öppnar upp för samtal. SEKOM är därför lika mycket en kommunikationsplattform som ett analysverktyg. Läs gärna mer om SEKOM-metoden här. För mer information om att tillämpa SEKOM-metoden på delområdesnivå inom en kommun hänvisar vi till Uppsala kommun arbete med social hållbarhet här.
I föreliggande inlägg presenterar vi en uppdatering av SEKOM Sverige baserat på data avseende år 2017.
SEKOM Sverige
I det följande beskrivs de fem SEKOM-grupper som tillsammans utgör Sverige i den socioekonomiska kartan.